Andreas Hagström
Yrkeslärare på El- och energiprogrammet, inriktning sälj och support
Välkommen till El- och energiprogrammet inriktning sälj och support på Realgymnasiet i Gävle.
Här kommer du att hitta de verktyg och länkar du behöver för att fullfölja din utbildning. Använd menyn för att navigera dig fram till önskad information.
Profilkurs
Ämnet försäljning och kundservice behandlar försäljning och kundservice inom handels- och tjänstesektorn. Sälj- och servicefunktionerna är viktiga för företagens verksamhet, och säljarens uppgift är inte bara att sälja utan också att skapa goda kundrelationer, ta ekonomiskt ansvar och arbeta långsiktigt och målmedvetet.
Undervisningen i ämnet försäljning och kundservice ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och färdigheter i ett kundorienterat och målinriktat försäljningsarbete med varor och tjänster. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om och färdigheter i service och personlig försäljning. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar de kunskaper som krävs för yrkesverksamhet inom området.
Genom samarbete med det lokala näringslivet och ett undersökande arbetssätt i undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sina kunskaper. Eleverna ska genom praktiska övningar och problembaserade uppgifter ges möjlighet att använda olika arbetsmetoder och finna lösningar för att arbeta med försäljning och kundservice.
Undervisningen i ämnet försäljning och kundservice ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kursen servicekunskap omfattar punkterna 1–9 under rubriken Ämnets syfte med särskild betoning på punkterna 1–3. I kursen behandlas grundläggande kunskaper i ämnet.
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
| Betyget A | Betyget C | Betyget E |
|---|---|---|
|
Eleven beskriver utförligt och nyanserat hur enkelt servicearbete planeras, organiseras och genomförs på ett säljinriktat sätt i olika branscher. Dessutom beskriver eleven utförligt och nyanserat vad ett kundanpassat arbets- och förhållningssätt innebär. I beskrivningen redogör eleven utförligt och nyanserat för hur attityder, värderingar, förhållningssätt och säljetik påverkar service och försäljningssituationer. |
Eleven beskriver utförligt hur enkelt servicearbete planeras, organiseras och genomförs på ett säljinriktat sätt i olika branscher. Dessutom beskriver eleven utförligt vad ett kundanpassat arbets- och förhållningssätt innebär. I beskrivningen redogör eleven utförligt för hur attityder, värderingar, förhållningssätt och säljetik påverkar service och försäljningssituationer. |
Eleven beskriver översiktligt hur enkelt servicearbete planeras, organiseras och genomförs på ett säljinriktat sätt i olika branscher. Dessutom beskriver eleven översiktligt vad ett kundanpassat arbets- och förhållningssätt innebär. I beskrivningen redogör eleven översiktligt för hur attityder, värderingar, förhållningssätt och säljetik påverkar service och försäljningssituationer. |
|
Eleven planerar, organiserar och utför efter samråd med handledare enklare arbetsuppgifter inom service. I arbetet använder eleven med säkerhet vanligt förekommande arbetsmetoder, tekniker och arbetsmaterial. |
Eleven planerar, organiserar och utför efter samråd med handledare enklare arbetsuppgifter inom service. I arbetet använder eleven med viss säkerhet vanligt förekommande arbetsmetoder, tekniker och arbetsmaterial. |
Eleven planerar, organiserar och utför i samråd med handledare enklare arbetsuppgifter inom service. I arbetet använder eleven med viss säkerhet vanligt förekommande arbetsmetoder, tekniker och arbetsmaterial. |
|
Under arbetets gång använder eleven med säkerhet tekniker och metoder för kalkylering och ekonomiska beräkningar samt löser, efter samråd med handledare, problem som uppkommer i arbetet. Vidare arbetar eleven miljöanpassat och resurssnålt samt ergonomiskt och säkert. |
Under arbetets gång använder eleven med viss säkerhet tekniker och metoder för kalkylering och ekonomiska beräkningar samt löser, efter samråd med handledare, problem som uppkommer i arbetet. Vidare arbetar eleven miljöanpassat och resurssnålt samt ergonomiskt och säkert. |
Under arbetets gång använder eleven med viss säkerhet tekniker och metoder för kalkylering och ekonomiska beräkningar samt löser, i samråd med handledare, problem som uppkommer i arbetet. Vidare arbetar eleven miljöanpassat och resurssnålt samt ergonomiskt och säkert. |
|
När arbetsuppgiften är utförd utvärderar eleven sitt arbete och resultat med nyanserade omdömen samt ger förslag på hur arbetet kan förbättras. Eleven samverkar med andra och kommunicerar med säkerhet på ett kundanpassat sätt och med korrekt fackspråk. |
När arbetsuppgiften är utförd utvärderar eleven sitt arbete och resultat med nyanserade omdömen. Eleven samverkar med andra och kommunicerar med viss säkerhet på ett kundanpassat sätt och med korrekt fackspråk. |
När arbetsuppgiften är utförd utvärderar eleven sitt arbete och resultat med enkla omdömen. Eleven samverkar med andra och kommunicerar med viss säkerhet på ett kundanpassat sätt. |
|
När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav. |
När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav. |
När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav. |
Profilkurs
Ämnet försäljning och kundservice behandlar försäljning och kundservice inom handelssektorn. Sälj- och servicefunktionerna är viktiga för företagens verksamheter och säljarens uppgift är att sälja samt att skapa goda kundrelationer, ta ekonomiskt ansvar och arbeta långsiktigt, målmedvetet och hållbart.
Undervisningen i ämnet försäljning och kundservice ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om personlig försäljning och service. I undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om säljpsykologi, säljetik och vad som kännetecknar ett kundorienterat och målinriktat försäljningsarbete. På så sätt får eleverna förutsättningar att kommunicera med och möta kunder på ett professionellt och målgruppsanpassat sätt.
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmåga att planera, organisera och utföra arbetsuppgifter inom området försäljning och kundservice. De ska också ges möjlighet att bedriva arbetet med utgångspunkt i relevanta lagar och andra bestämmelser inom området.
Genom praktiska övningar ska eleverna ges möjlighet att använda olika arbetsmetoder inom området försäljning och service. Därigenom får eleverna förutsättningar att finna lösningar på olika typer av problem och situationer som kan uppstå i yrkesrollen.
Undervisningen i ämnet försäljning och kundservice ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kursen personlig försäljning 1 omfattar punkterna 1–8 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas grundläggande kunskaper i ämnet.
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
| Betyget A | Betyget C | Betyget E |
|---|---|---|
|
Eleven beskriver utförligt och nyanserat vad som kännetecknar ett kundorienterat och målinriktat försäljningsarbete samt redogör utförligt och nyanserat för faktorer som kan påverka försäljnings- och servicesituationer. |
Eleven beskriver utförligt vad som kännetecknar ett kundorienterat och målinriktat försäljningsarbete samt redogör utförligt för faktorer som kan påverka försäljnings- och servicesituationer. |
Eleven beskriver översiktligt vad som kännetecknar ett kundorienterat och målinriktat försäljningsarbete samt redogör översiktligt för faktorer som kan påverka försäljnings- och servicesituationer. |
|
Eleven beskriver utförligt och nyanserat hur enkelt säljarbete kan planeras, organiseras och genomföras på ett sätt som leder till god försäljning samt om hur kundrelationer kan skapas, bibehållas och utvecklas. |
Eleven beskriver utförligt hur enkelt säljarbete kan planeras, organiseras och genomföras på ett sätt som leder till god försäljning samt om hur kundrelationer kan skapas, bibehållas och utvecklas. |
Eleven beskriver översiktligt hur enkelt säljarbete kan planeras, organiseras och genomföras på ett sätt som leder till god försäljning samt om hur kundrelationer kan skapas, bibehållas och utvecklas. |
|
Dessutom beskriver eleven utförligt och nyanserat hur säljkommunikation och säljadministration kan planeras och genomföras. |
Dessutom beskriver eleven utförligt hur säljkommunikation och säljadministration kan planeras och genomföras. |
Dessutom beskriver eleven översiktligt hur säljkommunikation och säljadministration kan planeras och genomföras. |
|
Eleven planerar, organiserar och utför, efter samråd med handledare, enkla arbetsuppgifter inom personlig försäljning. Resultatet av arbetet är gott . |
Eleven planerar, organiserar och utför, efter samråd med handledare, enkla arbetsuppgifter inom personlig försäljning. Resultatet av arbetet är tillfredsställande . |
Eleven planerar, organiserar och utför, i samråd med handledare, enkla arbetsuppgifter inom personlig försäljning. Resultatet av arbetet är tillfredsställande . |
|
Eleven genomför arbetet utifrån givna instruktioner samt utifrån lagar och andra bestämmelser inom området. Under arbetets gång använder eleven med säkerhet tekniker och metoder för kalkylering och ekonomiska beräkningar samt löser, efter samråd med handledare, problem som uppkommer i arbetet. |
Eleven genomför arbetet utifrån givna instruktioner samt utifrån relevanta lagar och andra bestämmelser inom området. Under arbetets gång använder eleven med viss säkerhet tekniker och metoder för kalkylering och ekonomiska beräkningar samt löser, efter samråd med handledare, problem som uppkommer i arbetet. |
Eleven genomför arbetet utifrån givna instruktioner samt utifrån relevanta lagar och andra bestämmelser inom området. Under arbetets gång använder eleven med viss säkerhet tekniker och metoder för kalkylering och ekonomiska beräkningar samt löser, i samråd med handledare, problem som uppkommer i arbetet. |
|
Eleven utvärderar sitt arbete och resultatet av arbetet med nyanserade omdömen samt ger förslag på hur arbetet kan förbättras. Eleven samverkar med andra och kommunicerar med säkerhet på ett kundanpassat sätt. |
Eleven utvärderar sitt arbete och resultatet av arbetet med nyanserade omdömen. Eleven samverkar med andra och kommunicerar med viss säkerhet på ett kundanpassat sätt. |
Eleven utvärderar sitt arbete och resultatet av arbetet med enkla omdömen. Eleven samverkar med andra och kommunicerar med viss säkerhet på ett kundanpassat sätt. |
|
När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav. |
När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav. |
När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav. |
Profilkurs
Arbete med support och service av elektronik och datautrustningar kräver förmåga att planera arbetet och arbeta systematiskt. Arbete hos kunder kräver lyhördhet för kundens önskemål samt förmåga att uppträda korrekt och serviceinriktat.
Undervisningen i ämnet support och servicearbete ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga att planera och utföra support och servicearbete av elektronik- och datorutrustningar. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar förmåga att vara lyhörd och flexibel för att kunna agera i olika support- och servicesituationer.
Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar kunskaper om den tekniska utvecklingen i branschen. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om konsumenttjänstlagen och de miljö- och återvinningskrav som gäller i branschen.
Undervisningen i ämnet support och servicearbete ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kursen support och hemservice omfattar punkterna 1–6 under rubriken Ämnets syfte.
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
| Betyget A | Betyget C | Betyget E |
|---|---|---|
|
Eleven redogör utförligt och nyanserat för hur hemservice organiseras samt för rutiner och logistik kring hantering av olika serviceobjekt. |
Eleven redogör utförligt för hur hemservice organiseras samt för rutiner och logistik kring hantering av olika serviceobjekt. |
Eleven redogör översiktligt för hur hemservice organiseras samt för rutiner och logistik kring hantering av olika serviceobjekt. |
|
Eleven planerar och utför efter samråd med handledare support och hemservice som på ett gott sätt uppfyller kraven på säkerhet och kvalitet. |
Eleven planerar och utför efter samråd med handledare support och hemservice som på ett tillfredsställande sätt uppfyller kraven på säkerhet och kvalitet. |
Eleven planerar och utför i samråd med handledare support och hemservice som på ett tillfredsställande sätt uppfyller kraven på säkerhet och kvalitet. |
|
I kontakter med kunder uppträder eleven korrekt och serviceinriktat samt kommunicerar med säkerhet . I kommunikationen ger eleven utförlig och nyanserad information om hanteringen av inlämnade serviceobjekt. |
I kontakter med kunder uppträder eleven korrekt och serviceinriktat samt kommunicerar med viss säkerhet . I kommunikationen ger eleven utförlig information om hanteringen av inlämnade serviceobjekt. |
I kontakter med kunder uppträder eleven korrekt och serviceinriktat samt kommunicerar med viss säkerhet . I kommunikationen ger eleven översiktlig information om hanteringen av inlämnade serviceobjekt. |
|
Eleven arbetar systematiskt, använder servicedokumentation med säkerhet och hanterar serviceobjekt med mycket gott handlag. Dessutom gör eleven en noggrann och utförlig dokumentation. |
Eleven arbetar systematiskt, använder servicedokumentation med viss säkerhet och hanterar serviceobjekt med gott handlag. Dessutom gör eleven en noggrann dokumentation. |
Eleven arbetar systematiskt, använder servicedokumentation med viss säkerhet och hanterar serviceobjekt med visst handlag. Dessutom gör eleven en enkel dokumentation. |
|
Eleven redogör utförligt och nyanserat för hur lagar, bestämmelser och miljökrav påverkar arbetet, organisationen och arbetsplatsen. |
Eleven redogör utförligt för hur lagar, bestämmelser och miljökrav påverkar arbetet, organisationen och arbetsplatsen. |
Eleven redogör översiktligt för hur lagar, bestämmelser och miljökrav påverkar arbetet, organisationen och arbetsplatsen. |
|
När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav. |
När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav. |
När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav. |
Profilkurs
Ämnet dator- och kommunikationsteknik ger en grund för yrkesmässig verksamhet med installationer och underhåll av hård- och mjukvara. Ämnet behandlar också grundläggande elektronikkunskaper eftersom dator- och kommunikationsteknikens utrustningar och apparater är uppbyggda med elektronik.
Undervisningen i ämnet dator- och kommunikationsteknik ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga att arbeta med vanligt förekommande system och komponenter inom dator- och kommunikationsområdena. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om system, enheter, komponenter, metoder och arbetssätt som används när datorer är uppkopplade i befintliga nätverk.
Undervisningen ska varva praktiska och laborativa moment med teoretiska moment. Genom praktiska övningar ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmåga att hantera och behandla teknisk utrustning. Eleverna ska även ges möjlighet att uttrycka sig både skriftligt och muntligt genom att dokumentera sitt arbete.
Undervisningen i ämnet dator- och kommunikationsteknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kursen multimediasystem omfattar punkterna 1–5 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas fördjupade kunskaper i ämnet.
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
| Betyget A | Betyget C | Betyget E |
|---|---|---|
|
Eleven beskriver utförligt och nyanserat uppbyggnad, funktion och arbetssätt hos multimediasystem samt hur driftsäkerhet uppnås. Dessutom redogör eleven utförligt och nyanserat för sambandet mellan de olika delarna som ingår i multimediasystemets uppbyggnad. |
Eleven beskriver utförligt uppbyggnad, funktion och arbetssätt hos multimediasystem samt hur driftsäkerhet uppnås. |
Eleven beskriver översiktligt uppbyggnad, funktion och arbetssätt hos multimediasystem samt hur driftsäkerhet uppnås. |
|
Eleven planerar och utför efter samråd med handledare och med mycket gott handlag avancerad installation, konfigurering, sammankoppling av enheter och systematisk felsökning samt åtgärdar fel i multimediasystem. Resultatet är gott . |
Eleven planerar och utför efter samråd med handledare och med gott handlag installation, konfigurering, sammankoppling av enheter och enkel systematisk felsökning samt åtgärdar enkla fel i multimediasystem. Resultatet är tillfredsställande . |
Eleven planerar och utför i samråd med handledare och med visst handlag installation, konfigurering, sammankoppling av enheter och enkel systematisk felsökning samt åtgärdar enkla fel i multimediasystem. Resultatet är tillfredsställande . |
|
Eleven hanterar med mycket gott handlag utrustning och verktyg samt utför arbetet på ett säkert sätt. I arbetet använder eleven med säkerhet instruktioner, manualer, topologier och andra dokument samt gör en noggrann och utförlig dokumentation. |
Eleven hanterar med gott handlag utrustning och verktyg samt utför arbetet på ett säkert sätt. I arbetet använder eleven med viss säkerhet instruktioner, manualer, topologier och andra dokument samt gör en noggrann dokumentation. |
Eleven hanterar med visst handlag utrustning och verktyg samt utför arbetet på ett säkert sätt. I arbetet använder eleven med viss säkerhet instruktioner, manualer, topologier och andra dokument samt gör en enkel dokumentation. |
|
Eleven ger med säkerhet stöd och support till användare på ett serviceinriktat sätt. |
Eleven ger med viss säkerhet stöd och support till användare på ett serviceinriktat sätt. |
Eleven ger med viss säkerhet stöd och support till användare på ett serviceinriktat sätt. |
|
När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav. |
När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav. |
När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav. |
Programöversikt
Årskurs 3
Om gymnasiearbetet i yrkesexamen
Gymnasiearbetet ingår i utbildningen på ett yrkesprogram i gymnasieskolan och kan även utföras inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Det är en uppgift om 100 gymnasiepoäng som är inriktat mot ett valt yrke inom ramen för examensmålen för ett nationellt yrkesprogram. Poängen visar på omfattningen av elevens arbetsinsats. Gymnasiearbetet ingår i en yrkesexamen och är tänkt att vara ett kvitto på att eleven är väl förberedd för arbete inom ett visst yrkesområde. Det finns mål för gymnasiearbetet, men ingen särskild ämnesplan.
Målen för gymnasiearbetet är en del av examensmålen för att betona att gymnasiearbetet ska inriktas mot programmets karaktär. Examensmålen ska styra utbildningen inom ett yrkesprogram och därmed också gymnasiearbetets utformning och innehåll. I samtliga examensmål för yrkesprogrammen framgår följande mål för gymnasiearbetet:
Gymnasiearbetet ska visa att eleven är förberedd för det yrkesområde som gäller för den valda yrkesutgången. Det ska pröva elevens förmåga att utföra vanligt förekommande arbetsuppgifter inom yrkesområdet. Gymnasiearbetet ska utföras på ett sådant sätt att eleven planerar, genomför och utvärderar sin uppgift. Gymnasiearbetet kan utformas så att det ger eleverna möjlighet att pröva sitt yrkeskunnande i företagsliknande arbetsformer.
Gymnasiearbetet kan genomföras parallellt med och även i samverkan med kurser. Det är dock ett fristående arbete som inte ska genomföras inom ramen för en eller flera kurser.
Yrkesexamen i gymnasieskolan
I en yrkesexamen från gymnasieskolan ingår ett godkänt gymnasiearbete, vilket anges med betyget E i examensbeviset. Gymnasiearbetet ska inriktas mot en vald yrkesutgång inom examensmålen för yrkesprogrammet. Det är därför lämpligt att en elev i gymnasieskolan genomför sitt gymnasiearbete i slutet av utbildningen. En yrkesutgång definieras i gymnasieförordningen som ”en benämning för en viss yrkeskompetens till vilken en kombination av kurser inom yrkesprogrammens programfördjupning leder”.
I examensbeviset för en yrkesexamen ska elevens yrkesutgång alternativt utgång mot ett yrkesområde och titel eller annan benämning på gymnasiearbetet anges, dessutom ska det finnas en beskrivning av vad gymnasiearbetet innehåller.
Yrkesexamen i vuxenutbildning
I en yrkesexamen från vuxenutbildningen ingår ett godkänt gymnasiearbete, vilket anges med betyget E i examensbeviset. Av förordningen om vuxenutbildning framgår att arbetet ska göras inom ramen för examensmålen för det program som utbildningen huvudsakligen motsvarar.
2(4)
I examensbeviset för en yrkesexamen ska titel eller annan benämning på gymnasiearbetet anges, dessutom ska det finnas en beskrivning av vad gymnasiearbetet innehåller.
Rektor ska utse en ansvarig lärare för elevens gymnasiearbete. En del i ansvaret är att avgöra hur gymnasiearbetet ska utformas och vad det ska innehålla utifrån målen. Det kan utformas på många olika sätt, men det ska inriktas mot en vald yrkesutgång och behöver därför organiseras och utformas så att eleven får visa sitt yrkeskunnande och att hon eller han är förberedd för yrkesområdet. Gymnasiearbetet ska styras av examensmålen, men inte ha karaktären av examensprov.
När uppgiften utformas handlar det om att avgöra vilka arbetsuppgifter som bör ingå och hur det ska utformas så att eleven får möjlighet att planera, genomföra och utvärdera uppgiften. Oavsett om gymnasiearbetet genomförs enskilt eller i grupp, på skolan eller på en arbetsplats så behöver det vara tydligt vad som förväntas av den enskilda eleven. Det behöver även tydliggöras när gymnasiearbetet ska utföras och om det ska genomföras på en eller flera arbetsplatser eller i skolmiljö.
Om gymnasiearbetet genomförs på en arbetsplats är det rimligt att handledaren och eventuellt andra på arbetsplatsen får möjlighet att delta vid utformningen. Det finns inget som hindrar att eleven själv är delaktig i att utforma uppgift och bestämma innehåll i sitt gymnasiearbete.
Yrkesutbildningen ska i högre grad än tidigare anpassas till arbetslivets behov. Branscher och andra avnämare ska få ökat inflytande över yrkesutbildningen genom de nationella och lokala programråden. I gymnasieskolan är det därför rimligt att man utformar och tar fram uppgifter för gymnasiearbetet i samråd med det lokala programrådet, och till exempel den arbetsplats där eleven ska genomföra sitt gymnasiearbete.
Gymnasiearbetet ska pröva elevens förmåga att utföra vanligt förekommande arbetsuppgifter och visa att eleven är förberedd för arbete inom ett visst yrkesområde. Alla vanligt förekommande arbetsuppgifter kan inte visas genom gymnasiearbetet, så ett urval behöver göras. Vad som är vanligt förekommande arbetsuppgifter varierar för olika yrken och yrkesområden och även över tid. Det kan finnas arbetsuppgifter som endast kan utföras under en viss tid på året eller arbetsuppgifter och arbetsmetoder som är mer vanligt förekommande inom branschen under en viss tidsperiod. Arbetsuppgifterna kan även behöva anpassas till de möjligheter som finns på den arbetsplats där gymnasiearbetet ska genomföras. Det är därför rimligt att urvalet av arbetsuppgifter diskuteras med det lokala programrådet eller med företag i branschen.
Gymnasiearbetet ska utföras på ett sådant sätt att eleven planerar, genomför och utvärderar sin uppgift. Planeringen och utvärderingen av gymnasiearbetet kräver i vissa sammanhang förmodligen mer än vad en vanligt förekommande arbetsuppgift gör i arbetslivet. Genom sin planering, till exempel att söka efter säkerhetsföreskrifter och att motivera val av verktyg, utrustning och tillvägagångssätt, kan eleven visa att hon eller han förstår helhetssituationen kring den arbetsuppgift som ska genomföras.
Den utvärderande och reflekterande delen av gymnasiearbetet kan återkoppla till den planerande delen och hur de gjorda valen har påverkat resultatet. Kvalitetsaspekter under arbetets gång och resultatet av gymnasiearbetet bör utvärderas. Reflektioner över det egna arbetet och eventuella alternativa metoder bör också diskuteras. För att eleven ska kunna utvärdera sin uppgift kan det vara bra om hon eller han på något sätt har dokumenterat planeringen och genomförandet.
En gymnasial yrkesutbildning kan förutom att förbereda eleven för anställning även stimulera eleven till eget företagande inom yrkesområdet. Därför får gymnasiearbetet utformas så att elevens yrkeskunnande kan prövas i företagsliknande arbetsformer. Det kan innebära att eleven startar och driver ett företag inom ramen för gymnasiearbetet. Om eleven startar och driver ett företag är det ändå viktigt att betona att gymnasiearbetet ska visa att eleven kan utföra vanligt förekommande arbetsuppgifter inom yrkesområdet, inte att eleven kan starta och driva företaget.
Ansvarig lärare och medbedömare
Rektorn ska för varje elev utse en lärare att vara ansvarig för gymnasiearbetet. Det är läraren som beslutar om betyget på elevens gymnasiearbete. Det ska även finnas en medbedömare för varje gymnasiearbete. Medbedömaren ska ha erfarenhet av det yrkesområde som gymnasiearbetet handlar om. Om gymnasiearbetet helt eller delvis har genomförts på en arbetsplats ska handledaren vara medbedömare.
Betyget E eller F
Det är utifrån målen för gymnasiearbetet som läraren bedömer om elevens gymnasiearbete är godkänt eller inte. För gymnasiearbetet används endast en tvågradig betygsskala. En elev som har nått målen för gymnasiearbetet ska få betyget E. I annat fall ska betyget F användas. Innan läraren sätter betyget ska medbedömaren ha yttrat sig.
Varje elevs gymnasiearbete ska bedömas och betygssättas individuellt. Om några elever genomför sina gymnasiearbeten i grupp eller om flera elever har samma uppgift för sitt gymnasiearbete, så måste läraren kunna följa elevens individuella arbete för att skaffa sig ett bedömningsunderlag för varje enskild elev.
Stöd för bedömningen
Innan betyget sätts på elevens gymnasiearbete behöver läraren kunna bedöma om eleven har nått målen. Läraren och medbedömaren kan som grund för bedömningen till exempel utifrån examensmålen identifiera kunskaper, färdigheter och förmågor som eleven bör visa i sitt gymnasiearbete. Eleven ska informeras om de grunder som tillämpas vid betygssättningen. Det kan till exempel göras i samband med att elevens uppgift för gymnasiearbetet bestäms.
Läraren behöver utifrån examensmålen göra en helhetsbedömning av elevens gymnasiearbete, om hon eller han är förberedd för yrkesområdet och kan utföra vanligt förekommande arbetsuppgifter på ett yrkesmässigt sätt. Med yrkesmässigt avses i detta sammanhang en yrkesmässighet för den som är ny i yrket och anpassad efter den gymnasiala nivån där till exempel behärskandet av rationella metoder och arbetstempo inte fullt ut motsvarar en erfaren yrkesverksam. Med yrkesmässigt avses också att eleven känner till och har utfört sitt arbete enligt lagar och andra bestämmelser som gäller för yrkesområdet.
I boken Gymnasieskola 2011 ger Skolverket förslag på hur gymnasiearbetet kan bedömas. För varje program finns en lista med punkter framtagen som kan användas som stöd för bedömningen av gymnasiearbetet. Listan har tagits fram i samverkan med de nationella programråden. Punkterna i listan är uppdelade i tre underrubriker – Fakta och förståelse, Färdigheter samt Värderingsförmåga och förhållningssätt – för att markera en bred kunskapssyn. Listan är framtagen på programnivå och kan därför behöva anpassas för att stämma med det aktuella gymnasiearbetet. Oavsett om listan används eller om annat stöd för bedömningen används, så är det viktigt att eleven informeras om grunderna för bedömningen innan gymnasiearbetet genomförs.
Exempelrapporter och projektplan som elever kan använda som stöd och inspiration.
Arbetsplatsförlagt lärande
Arbetsplatsförlagt lärande (apl) innebär att hela eller delar av kurser i gymnasieskolan genomförs på en eller flera arbetsplatser.
Apl innebär att hela eller delar av kurser i gymnasieskolan genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan. Även hela eller delar av en elevs gymnasiearbete, kan genomföras som apl. Apl är ingen kurs i sig, utan ett sätt att genomföra delar av utbildningen. Syftet med apl är att eleven ska bli väl förberedd för sitt yrkesområde.
Apl ska förekomma på alla yrkesprogram i gymnasieskolan i minst 15 veckor. På EE har vi traditionellt apl 2 veckor i årskurs två och minst 13 veckor i årskurs tre.
Vad som är lämpligt eller ej är ofta högst individuellt. Vad som passar för en person kan vara helt fel för någon annan. Generellt kan man säga att apl-platsen skall vara relevant för utbildningens innehåll då apl inte är en egen kurs utan en del av befintlig utbildning.
På inriktningen sälj och support så brukar de flesta apl-platser traditionellt vara på butiker, både inom detaljhandel och dagligvaruhandel. Vi har goda samarbeten med ICA, Willys, COOP, Elgiganten, Mediamarkt/Power, Tricom, IT-avdelningar i Gävle och Sandvikens kommun, Ahlsell, Biltema, ELON, Kjell med flera.
Med det sagt så görs alltid en individuell bedömning tillsammans med elev där lämplighet och önskemål tas i beakt för att få till ett så bra samarbete som möjligt.
Skolverket om apl
Här kan du läsa mer om vad som gäller.
Här finns LoopMe samt lokala APL-dokument för handledare och elever.
Kontakt
Yrkeslärare på El- och energiprogrammet, inriktning sälj och support
Yrkeslärare på El- och energiprogrammet, inriktning IT-tekniker
Mentor, El- och energiprogrammet